Mellan 400 000 och 500 000 personer i Sverige beräknas ha ledsvikt, två av tre är kvinnor. Ledsvikt är den vanligaste kroniska sjukdomen bland personer över 55 år - vanligare än till exempel högt blodtryck, hjärt- och kärlproblem och diabetes.
Eftersom sjukdomen är så vanlig har den ofta setts som en del av det normala åldrandet. Så är det dock inte. Ledsvikt kan uppstå spontant (primär artros) eller som följd av en tidigare skada (sekundär artros). I första hand drabbas viktbärande leder som höfter och knän, men även fingrar, fötter, axlar och ryggrad kan drabbas.
De första tecknen på sjukdom är smärta och stelhet, framför allt på morgonen. Besvären upplevs ofta när man vill "komma igång" efter att man suttit stilla en stund. Symtomen brukar lätta vid måttlig rörelse och bli värre vid belastning. Men ledbroskets nedbrytning är en långsam process och när värken väl ger sig tillkänna har sjukdomen redan utvecklats i tysthet under många år. I de fall man kan konstatera att orsaken är till exempel en idrottsskada kan skadetillfället ligga 15 eller kanske 20 år tillbaka i tiden.
Vad händer i leden?
I friska leder är ben som ligger mot varandra täckta av ett några millimeter tunt brosklager. Brosk består av glesa celler i en vattenbindande gel (matrix) som fungerar som stötdämpare. I leden finns också trögflytande ledvätska som smörjmedel. Vid tryck pressas vatten ut ur matrixen och när trycket upphör sugs det åter in - ungefär som i en tvättsvamp. Broskets glatta yta fördelar belastningen över lederna och minskar friktionen när man rör sig.
I ledbrosket pågår en ständig cellprocess med uppbyggnad och nedbrytning. Normalt råder jämvikt men vid ledsvikt kommer balansen i olag. Cellerna försöker reparera skadan men klarar till sist inte av nybildningen. Brosket bryts ner, ytan blir matt och ojämn och till sist kan brosket helt försvinna så att benändarna ligger an mot varandra. Det kan också uppstå inflammation i lederna.
Det finns flera riskfaktorer för att utveckla ledsvikt:
- kvinnligt kön (men även män drabbas)
- ärftlighet
- belastning
- övervikt
- svaga muskler
- tidigare skador
- ålder
Lindra smärtan och stelheten
Den grundläggande mekanismen bakom sjukdomen är fortfarande okänd. I dag inriktas behandlingen på att lindra smärta och stelhet och att behålla rörligheten. För symtomlindring används ofta:
- glukosamin - läkemedel som används vid behandling av artros och som påverkar brosket i lederna och som ger symtomlindring av smärta och stelhet
- värktabletter
- inflammationshämmande läkemedel
Glukosamin är ett kroppseget ämne som finns naturligt i brosk och senor. Det bildas av socker och aminosyror. Det går också att tillföra utifrån - i tablettform. Glukosamin lindrar smärta och stelhet. Vissa studier pekar på att glukosamin även kan ha en positiv inverkan på ledbroskets ämnesomsättning. Sedan 2003 finns glukosamin - Artrox - att köpa receptfritt på apoteket. Artrox kan också skrivas ut på recept av läkare och ingår då i högkostnadsskyddet för läkemedel.
Sjukgymnastik är en viktig del av behandlingen av ledsvikt. I svåra fall kan det bli aktuellt med operation då den förstörda leden ersätts med en protes.
6 vanliga symtom vid artros. Stämmer de in med dina besvär?
Testa här!
Granskad: 2010-04-19
Ansvarig: Christer.Walderik@pfizer.com
Granskare: Arvid Nordenhem